Frosseri har inte fått jobbet gjort. Det har det aldrig fått. När jag hängett mig åt det enda jag frossar i – shopping – har det bara lett till utmattning och självförakt. Jag har urholkat mig själv, vilket paradoxalt nog gjort mitt frosseri till en sorts svält. Min kreativitet har utarmats och allt har blivit en jakt på pengar för att betala skulder som genast förnyas och det kanske funkade för Dostojevskij, men det funkar inte för mig. Alla mina timmar på NK har inte lett fram till nånting ens i närheten av Brott och straff.
Vad jag egentligen skulle behövt istället för shoppingorgier är vila, träffa vänner, laga mat, ta en lång promenad med min understimulerade hund, delta i ett yogapass hos Fredrik på Buddha Spa, eller i värsta (absolut värsta) fall gå ner till Crossfit Södermalm och låta mig bli skriken på av en person som kanske/kanske inte är rubbad, medan jag springer fram och tillbaka på Tjärhovsgatan med tunga saker i famnen. Allt det hade varit bättre för min kreativitet än att köpa överprissatta ting som jag inbillar mig FÖRÄNDRAR nåt.
Det enda som förändrar nåt är att göra det man ska. Glömma sig själv och sin rastlöshet och sina självtvivel och få jobbet gjort. Även om det känns som om man håller på att lägga sista handen vid ritningen till Titanic.
Lämna ett svar